Vem är L. Sundberg? del 19
It's back. Up and running!
Och vad har hänt i huset och området sedan sist. Allt kan jag inte minnas så klart. Det senaste som hänt är att en ny granne har flyttat in. På bottenvåning har ett djur bytts mot ett annat, från en and till mört, Mörtsjö heter nya grannen. Märkligt namn.
Jag och L. Sundbergs inneboende drar inte riktigt jämt. Vi undviker varandra och skäms nog båda för en kväll då de spelade lite för högt och jag ringde på i morgonrock för att klaga.
Mannen med fotbojan, han ser man ute på vallning ibland. Men mest ser man honom på balkongen, som vanligt. Sedan några månader tillbaka har jag svärmors tunga som kamoflage i fönstret, om jag skulle röra mig där i olämplig klädsel.
Barnfamiljen som jag är bilgrannen med har bytt upp sin gamla Volvo mot en lite mindre gammal Volvo. Och appropå bil och parkering, så hände för två månader sedan det mest makabra jag någonsinn varit med om. Jag backade över en råtta.
Idag står en oerhört krockad Ford återigen felparkerad. Föraren har nog ingen aning om 10-meter från korsning-regeln. Eller så skiter den i det lika mycket som krockskadan på bakdelen av bilen.
Nåväl, L. Sundbergs inneboende och alla andra grannar kan nu undersommartid njuta av min prunkande balkong. Den bjuder på smultron, jordgubbar, tomat i orange, röd och svart färg. Förra årets rosor har överlevt hela vinteri källaren och är nästan lika fina i år. Men mest glad är jag över mina fantastiska solstolar i teak och böljande kroppsform. Väntar bara på en solig helg nu.
Och vad har hänt i huset och området sedan sist. Allt kan jag inte minnas så klart. Det senaste som hänt är att en ny granne har flyttat in. På bottenvåning har ett djur bytts mot ett annat, från en and till mört, Mörtsjö heter nya grannen. Märkligt namn.
Jag och L. Sundbergs inneboende drar inte riktigt jämt. Vi undviker varandra och skäms nog båda för en kväll då de spelade lite för högt och jag ringde på i morgonrock för att klaga.
Mannen med fotbojan, han ser man ute på vallning ibland. Men mest ser man honom på balkongen, som vanligt. Sedan några månader tillbaka har jag svärmors tunga som kamoflage i fönstret, om jag skulle röra mig där i olämplig klädsel.
Barnfamiljen som jag är bilgrannen med har bytt upp sin gamla Volvo mot en lite mindre gammal Volvo. Och appropå bil och parkering, så hände för två månader sedan det mest makabra jag någonsinn varit med om. Jag backade över en råtta.
Idag står en oerhört krockad Ford återigen felparkerad. Föraren har nog ingen aning om 10-meter från korsning-regeln. Eller så skiter den i det lika mycket som krockskadan på bakdelen av bilen.
Nåväl, L. Sundbergs inneboende och alla andra grannar kan nu undersommartid njuta av min prunkande balkong. Den bjuder på smultron, jordgubbar, tomat i orange, röd och svart färg. Förra årets rosor har överlevt hela vinteri källaren och är nästan lika fina i år. Men mest glad är jag över mina fantastiska solstolar i teak och böljande kroppsform. Väntar bara på en solig helg nu.
Kommentarer
Trackback
