Vem är L. Sundberg? del 8

Under de 12 senaste dagarna då jag inte varit hemma trodde jag att både det ena och det andra skulle hända här hemma i trapphuset. En snabb kik på tavla över alla boende i de fyra lägenheterna viskade om att alla bodde kvar. Det kändes lite skönt.
Mitt glipande postinkast visade inte så mycket post på mattan. Men när jag väl fått upp alla lås på dörren så trillade en stor hög ut i trappuppgången. Bara att kliva över och dra in det innan man hinner få igen dörren och hela Sveriges mataffärers reklam mellan tröskeln och dörren. Väntade mig två avier för att få hämta paket på posten men ack, bara ett och det viskade inte ens om innehållet. Och inget läkarbesked heller, det var en större besvikelse. Det var främst för den post jag inte fått åkte hem just idag.




Där det verkligen hänt saker – utan mina gröna fingrar var både i köksfönstret med vissna orkidéerblommor men framförallt på balkongen. Jag trodde att jag skulle oturligt missa liljornas praktfulla blommning men de är på väg att blomma ut och jag kommer minnsann få se de vita fina blommorna. Helt perfekt nu när alla andra blommor börjar vissna.

Efter ett svepande med ögonen över ett rent hem som någon perfektionist verkar fixat innan jag åkte kom nu en orlig slarver tillbaka som glömt dra ut sladdar. Som gammal landsortsbo är man van vid sådana manövrar när man ska åka iväg längre tid och jag hade oroat mig i onödan. All elektronik fungerar trots oväder.

Uppdatering 090723:


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0